fredag 21 maj 2010

Alternativkostnad

Ett central begrepp inom nationalekonomin är alternativkostnad (opportunity cost). Det är egentligen ett ganska enkelt koncept som går ut på att alternativkostnaden för något är det du måste avstå. Konceptet kan appliceras på det mesta här i livet eftersom vår värld består av ändliga resurser. För att få lön måste du t.ex. arbeta och därmed avstå fritid. Din alternativkostnad för lönen är den tid och de roliga saker du kunde hittat på istället för att jobba. Eftersom du ändå jobbar så värderar du förmodligen nyttan av lönen (att kunna ha råd med boende, mat etc) högre än nyttan av en fritid utan lön. Så långt brukar de flesta hänga med i resonemanget.

Men svårare blir det när man ska jämföra kostnader och nyttor och bunta samman dem i en alternativkostnad. Jag tar ett känt exempel: Du har vunnit en gratisbiljett till en Eric Clapton-koncert som du inte kan sälja. Tyvärr spelar Bob Dylan samma kväll och Dylan-koncerten skulle varit den aktivitet du skulle välja att göra om inte Clapton hade haft koncert samma kväll. Biljetter till Bob Dylan-koncerten kostar $40 men du skulle närhelst vara villig att betala $50 för att se Dylan. Frågan lyder: Vad är din alternativkostnad för att se Eric Clapton? (a) $0, (b) $10, (c) $40, eller (d) $50. Rätt svar är b. Din nytta av Bob Dylan-koncerten är $10 eftersom du tycker den är värd 50 men behöver bara betala 40. Denna nytta ger du upp genom att gå på Eric Clapton-koncerten. Valet om du ska gå och se Eric Clapton eller Bob Dylan beror alltså på vilken nytta du tycker Eric Clapton ger. Om nyttan av Clapton är mer än $10 ska du välja den koncerten, annars väljer du Dylan. Anledningen till att just detta exempel är känt är att det 2005 gjordes en studie där ovanstående fråga (som är från en introduktionsbok i nationalekonomi och alltså inte någon sorts kuggfråga) ställdes till 200 doktorander och doktorer i nationalekonomi. Endast 21.6% lyckades svara rätt på frågan. Professionella ekonomer verkade alltså inte förstå konceptet med alternativkostnad fullt ut och om du istället hade haft en massa apor som pekade blint på något av alternativen så hade 25% av aporna haft rätt och slagit ekonomerna.

Anledningen till att jag tar upp ovantstående är att vi medvetet eller omedvetet använder oss av alternativkostnad när vi tar beslut om hur vi ska placera våra pengar. I vissa fall är alternativkostnaden ganska enkel att räkna ut, t.ex. om du har ett kapital som du måste placera riskfritt. Ska du spara på bankkonto eller köpa statsobligationer? När ränta och löptid är känt är det ett ganska enkelt beslut och alternativkostnaden för att köpa statsobligationer istället för att spara på bankkonto blir den minskade likviditeten eftersom du binder pengarna en viss tid. Om den högre räntan är mer värd för dig än den lägre likviditeten så sparar du i obligationerna, annars på bankkontot.

Svårare blir det om man ska jämföra aktier i termer av alternativkostnad, eftersom det finns så otroligt många okända faktorer och att få fram en alternativkostnad för en aktie är nästintill omöjligt i teorin. Jag tycker dock att konceptet ändå går att applicera på ett ganska enkelt sätt i praktiken. Själv ser jag t.ex. H&M som mitt kärninnehav och det bästa bolaget på börsen att investera i. H&M blir en måttstock när jag tittar på andra aktier, och alternativkostnaden för att köpa en aktie blir alltid att jag kunde använt motsvarande belopp för att köpa mer H&M. Eftersom det i princip inte finns några bolag som slår H&Ms höga lönsamhet, låga risk, stabila tillväxt och starka balansräkning, så blir det i princip omöjligt för mig att investera i något bolag vars aktie värderas på H&Ms nivåer. Om jag skulle investera i ett annat bolag än H&M med samma eller högre värdering så skulle jag ju behöva vara övertygad om att bolaget kommer att prestera en högre vinst per aktie än H&M på lång sikt och det finns idag inga sådana bolag.

Missförstå mig inte nu – givetvis finns det förmodligen bolag på börsen som kommer att ha en bättre vinsttillväxt än H&M på sikt, men inte några där jag med den info och de kunskaper jag besitter idag kan känna mig övertygad om att så kommer att bli fallet. Alltså blir det en högre risk för mig att investera i ett bolag som kan tänkas växa bättre än H&M och denna risk måste kompenseras med en lägre värdering för att ge mig en margin of safety. Man kan förstås argumentera att det kan vara värt att till sin portfölj ta in bolag med lika hög värdering men som är ”sämre” än H&M från andra sektorer för diversifieringens skull – jag kan ju trots allt ha fel om H&Ms förträfflighet. Dock har jag inte stött på ett sådant dilemma än. Visst är H&M mitt absolut största innehav, men tack vara dess höga värdering har det ofta funnits bolag som varit så pass mycket lägre värderade än H&M att de vid olika tillfällen varit bättre köp. Men jag forsätter att jämföra det mesta med H&M och bolag som värderas på H&Ms nivåer har hittills ratats i 10 fall av 10 och får stanna utanför min portfölj.

Jag upptäckte till min stora förtjusning häromdagen att jag inte är ensam om att tänka i termer av alternativkostnad när jag ska investera i ett bolag. Även herr Buffett lär tänka i liknande banor. Buffetts vapendragare Charlie Munger sa under Wescos årsstämma 2006 följande:

"There is this company in an emerging market that was presented to Warren. His response was, 'I don't feel more comfortable buying that than I do of adding to Wells Fargo.' He was using that as his opportunity cost. No one can tell me why I shouldn't buy more Wells Fargo. Warren is scanning the world trying to get his opportunity cost as high as he can so that his individual decisions are better."

Med de orden tackar jag för denna veckan och hoppas återkomma med åtminstone ett par inlägg nästa vecka. Trevlig helg!

3 kommentarer:

  1. Intressanta tankar. Mitt alternativmått är inte Wells Fargo utan en annan bank, SHB. Men helt klart ska det till en hel del rabatter och löften i andra bolag för att de ska komma på tal.

    SvaraRadera
  2. Anledningen till att studenterna svarade "fel" är på grund av att artikelförfattarna inte har för stått alternativkostnad är. Nyttan av Bob Dylan-konserten är inte $10. Med den logiken hade nyttan var $0 om man bara hade varit beredd att betala $40 för biljetten.

    SvaraRadera
  3. Referens till den boken i nationalekonomi tack!

    Din värdering av Dylan är 50, du behöver bara betala 40, vilket ger ett konsumentöverskott på 10, MEN konsumentöverskott och alternativkostnad är inte samma sak!

    Om du exempelvis väljer mellan att gå på bio för 60:- och då måste välja bort att få en inkomst på 40:- är alternativkostnden för biobesöken 40 kronor i förlorad inkomst plus 60 kronor i entrekostnad => 100:-

    SvaraRadera