torsdag 5 december 2013

Historiska priser som ankare

Fundamentalanalysbloggen skrev nyligen ett väldigt bra inlägg om varför man inte ska låta tidigare priser på en aktie influera ens agerande idag. Jag har liksom många andra läst den förträffliga boken "Thinking Fast and Slow", som sätter ord och vetenskap bakom alla märkliga beteenden man som investerare upptäcker hos sig själv och andra. Just olika typer av ankare är något man ska försöka vara medveten om när man tar beslut. Man påverkas av dessa vare sig man vill det eller inte. Författaren till boken menar t.ex. att man aldrig ska ge sig in i en förhandling där motparten försöker förankra en oacceptabel siffra genom att ge ett skambud. Går du på en arbetsintervju med ett löneanspråk på 40tkr och intervjuaren säger 20tkr så är det ingen idé att fortsätta - intervjuaren har förankrat 20tkr som en utgångspunkt och 40tkr kommer att vara en helt orimlig nivå. Då ska man enligt författaren helt enkelt vägra att ens börja diskutera med den siffran på bordet. Detsamma gäller aktier. Ett all-time-high fungerar som ett ankare för investerare, både som ett negativt ankare (aktien är ned - så mycket har investerarna förlorat), och som ett positivt (detta är uppsidan).

För min egen del skapade krisen 2008-2009 tyvärr ett ankare för vad jag tyckte man borde kunna köpa bolag på för nivåer. Plötsligt kändes det oacceptabelt att betala över P/E 10 för verkstadsbolag eller P/B 1 för banker när man såg hur billigt man kunde få dem. Det gjorde att jag dels sålde av en massa fina bolag till alldeles för billiga priser efter den initiala uppgången då jag tyckte att de var övervärderade relativt mitt ankare. Men rent objektivt var de inte ens i närheten av övervärderade. Även en akties beteende i sig skapar ett ankare: Apple såg jag som t.ex. ett fynd under 500 efter att aktien under en tid stabilt legat på kurser långt över 500. H&M såg jag som billigt under 220 och dyrt över 240. Jag kunde visserligen visa med beräkningar varför så var fallet (40procent20år gjorde ett gäng sådana beräkningar), men även aktiekursens historiska rörelser hade skapat detta ankare.

Det lilla jag kan acceptera av teknisk analys är just att försöka fånga dessa ankaren hos Mr Market. För mig känns det uppenbart att det faktiskt finns vissa "stöd" och "motstånd", där det kan gå fort nedåt eller uppåt när en aktie bryter genom dessa. Det har helt enkelt med den bevisade effekten av ankare att göra, men multiplicerat med alla aktörer på hela marknaden. Däremot är jag inte särskilt övertygad om att man kan räkna på hur och när en aktie bryter dessa stöd, vilket Teknisk Analys-anhängarna verkar tro är möjligt. Dessutom är det inte en naturlag att en aktie fortsätter upp eller ner bara för att man brutit ett motstånd eller ett stöd.

Så vad kan man göra? Tyvärr är det så att våra hjärnor har ett system vi inte kontrollerar, och vi kommer att reagera på ankare vare sig vi vill eller inte. Därför gäller det enligt mig precis som alltid att tydligt sätta upp investeringskriterier med nivåer och tidpunkter där man köper respektive säljer. Målet måste vara att eliminera risken att använda sig av "System 1" snarare än "System 2", där "System 1" är vår automatiska, intuitiva del av hjärnan som formats av evolutionen. Delen som snabbt ser mönster och risker men som kan lura oss rejält vid mer komplexa problem. System 2 är vår resonerande del som behöver tid för att bearbeta data. Men hur mycket vi än tror att vi följer System 2 så påverkas vi konstant av System 1. Den där rösten som viskar "du borde köpa nu, risken är annars att kursen går upp när bolag x släpper sin kvartalsrapport." Men har vi tydliga regler om när och vid vilka nivåer vi ska köpa så kan System 1 viska så mycket det vill, vi köper på utsatt dag om priset är rätt, annars får det vara. Sedan kan man gräma sig så mycket man vill att man inte köpte i tid om kursen hinner gå upp, men det kommer fler tillfällen i samma bolag eller nya bolag. Som Buffett sade så är det klokt att se aktiemarknaden som baseball, men där du får oändligt många försök på dig att träffa bollen. Du kan låta alla dåliga kast glida förbi och vänta på den perfekta träffen. Visst kommer du missa några potentiella träffar, men du skadas inte av det - det kommer fler bollar.

12 kommentarer:

  1. Intressant bok det där, men tungläst. Själv har jag väldigt lätt för att "ankra" vid olika börskurser, tyvärr. Inga problem med nya innehav men bolag som jag har ägt eller äger har jag svårt för.
    Samtidigt kan det (kanske?) bidra positivt genom att hjälpa till med självdisciplinen, när man har ett innehav köpt till ett visst pris och vill öka det, så kanske det blir lättare om man har ett "ankare" att vänta tills kursen faktiskt har sjunkit under ens GAV, så man kan snitta ner sig? Jag vet inte.

    Har dock ökat i t.ex. Protector trots en ej försumbar uppvärdering (25-30%) på ganska kort tid. Men det är svårt att inte låta sig påverkas, det gäller att gå in på djupet och analysera för att hindra "system 1" från att påverka.

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg! Ett problem jag tror de absolut allra flesta av oss lider av i olika grad. Vet inte hur ofta jag kommer på mig själv med att ha ankrat fast vid någon kurs/nyckeltal och mitt system 2 får tala reson med system 1.

    Man är nog också som du beskriver om din erfarenhet av finanskrisen ett barn av sin tid. Började man med aktier under IT-boomen ankrade man fast vid den tidens värderingar, började man under finanskrisen ankrade man fast i det och fick kanske en skev bild av vad som är att anse som "rimliga" värderingar.

    Ett bra sätt att någorlunda kringgå detta är nog som du säger att sätta upp strikta riktlinjer. Gäller bara att de riktlinjerna inte grundar sig på tidigare ankare :)


    SvaraRadera
  3. Bra inlägg! Du tar upp en riktigt bra "tankeövning" för investerare som inte har fått "system 2" rutinen än. Ju mindre man kan om ett bolag desto lättare att hamna i system 1 pga stor mängd av oväsentlig daglig-information som skapar snabba köp/sälj beslut.

    Sen tror jag också att alla investerare har tyvärr någon slags ankare. H&M som du tar upp är bra exempel :). Till och med jag kan tycka att H&M är " kan vara" ett bra pris om man kan återigen köpa vid 230-240. Fast innan uppgång var inte aktuellt att köpa förrän nedgång 220 eller längre.

    Men jag tycker också att man ser en tydligt "ankar-mönster" nu när många bra bolag värderas historisk högt. Ju längre tid aktiekurserna och värderingen ligger i dessa nivåer desto fler börjar acceptera priserna. Risken finns att många tex: plötsligt börja tycka att H&M blev billigt redan vid 250-260 kr. Fast självklart det beror på också vinst- och marginal utvecklingen. Lite motsatsen till finanskrisen under 2008/2009.

    Då är det bra med system 2 och Buffetts baseboll liknelse. Problemet är dock hur länge ska/kan man vänta på rätt boll :). De som har såld under 2010 direkt efter första uppgång i väntan på nästa krasch har antagligen kastad handduken för länge sen för att köpa dyrare några år senare!

    Lösning? System 2 + lägga till en större intervall på köpen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja på något sätt måste man ju anpassa sina kriterier efter rådande omvärld. I en lågräntemiljö får man acceptera högre värderingar och nöja sig med en lägre direktavkastning och totalavkastning. Frågan är hur långt man skall sträcka sig och hur låg avkastning man kan acceptera. Dvs bestämma sig vid vilka nivåer man hellre står helt utanför marknaden och väntar på ett bättre tillfälle. Detta kan man göra t.ex. genom att beräkna alternativkostnaden för att stå utanför och räkna på olika scenarios över hur lång tid det tar innan man får tillfälle att slå på bollen igen..

      Radera
  4. Jag försöker att minimera problemet genom att alltid titta på relativa tal.

    Att aktien kostar 200 kr säger mig egentligen ingenting. Men om aktien handlas till ett P/E på 15 och en direktavkastning på 6 % så sägert det en hel del om aktiens pris i förhållande till ränteinvesteringar och liknande.

    Att jag sedan är ankrad kring vissa relativa värderingsmått tycker jag i grund och botten är hälsosamt eftersom det utgör ett naturligt skydd mot att dras med i allt för stor börsoptimism.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt att titta på värderingen snarare än kursen. Det är en poäng jag glömde ta med i inlägget. Dock tror jag att det verkligen krävs en riktig värdeinvesterarmentalitet för att förstå att något kan vara billigare på 250kr än på 200kr.

      Radera
  5. Tack. Det var nyttig läsning för en nybörjare,lite i den riktning jag tänkt. Men jag ska jobba mer på "system 2" För det är ju det där med gamla låga GAV som kan spöka i mitt huvud, när jag funderar på att fylla på med mer i ett bolag..ser det ofta dyrt ut.

    SvaraRadera
  6. Tack för detta, det var ett mycket bra inlägg.

    Jag som nybliven utdelningsinvesterareinvesterare har inte tänkt ha några direkta regler, utan skall gå på lite magkänsla samt några få regler.
    Man har ju som utdelningsinvesterare också möjligheten att sänka sitt GAV om man kom in vid fel tillfälle, dvs man kan göra köpet bättre, men inte lika bra som om man kanske väntat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Passa dig för magkänsla vad gäller priser. En sak att ha en känsla för företaget som sådant, men vad som är ett rimligt pris bör vara regelbaserat.

      Radera
  7. Jag kom att tänka på detta inlägget när jag kom ihåg att jag analyserade det danska rederiet D/S Norden för lite över ett år sedan. Bolaget var välskött och fint men verkade i en bransch som inte tilltalade mig väldigt mycket.
    De handlades alldeles för billigt, men en av de faktorerna som fick mig att avstå var att de redan hade sett en relativt substantiell uppvärdering - idioti från min sida. Det är förstås lätt att säga med facit i hand men jag borde verkligen ha köpt, då min analys hade övertygat mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, har själv gjort detta misstag massor av gånger.. Även mästere som Buffett har gjort detta misstag gång på gång.

      Radera