torsdag 8 december 2016

Kassa eller fullinvesterad?

Jag har tidigare skrivit om mina bekymmer kring huruvida man ska hålla en kassa eller ej, dvs hålla likvida medel för att snabbt kunna köpa när tillfälle ges. Genom åren har jag legat allt mellan 0-35% likvid utan att direkt ha haft någon riktig strategi kring detta - det har bara blivit så beroende på olika faktorer. Jag tänker en hel del kring detta och har fortfarande inte kommit fram till någon lösning, men behöver för min egen skull dokumentera några tankar här på bloggen.

Kassa för att kunna gå in i större nedgångar

Rent intuitivt känns det som att man ska ha en kassa när börsen är relativt högt värderad. Sannolikheten för nedgång torde vara högre än sannolikheten för uppgång och därmed borde det löna sig att ha en viss andel kassa för att kunna köpa aktier i nedgång utan att behöva sälja befintliga innehav. Dock är det så att ATH inte automatiskt innebär att en nedgång är nära förestående. Kolla t.ex. på denna länken så ser man att ATH ofta följs av fortsatta uppgångar som en kassa inte skulle ta del av.

Själv är jag färgad av 2008 då jag hade förmånen att både ha en del likvida medel samt ett stort nettosparande som åkte in i marknaden med rasande fart och gav en väldigt god avkastning. Det skulle göra rejält ont om det kom ett nytt 2008 och man var fullinvesterad och dessutom inte hade ett stort nettosparande. Samtidigt inser jag att 2008 förmodligen var ganska unikt i sitt slag. Att konstant gå och vänta på en nedgång är en förlorande strategi i en marknad som på lång sikt torde gå upp. Som Peter Lynch sa: "Far more money has been lost by investors preparing for corrections, or trying to anticipate corrections, than has been lost in corrections themselves."

Så på denna punkt väger jag mot att det i teorin är finfint att ha en kassa redo att slussa in i marknaden vid större nedgångar, men att nedgångarna lika gärna kan komma om sex månader eller sex år. Mindre nedgångar på 10-20% kommer och går, men dessa är inte stora nog att motivera att hålla en kassa för. Är man en långsiktig investerare som köper bolag med bra fundamenta till rimliga värderingar så kommer man på sikt att få en god avkastning, som allt annat lika bara blir lägre om man försöker hålla på med market timing.

Livssituation

En annan aspekt är förstås var i livets ekonomiska cykel man befinner sig. Är man i början av sin investerarkarriär så står ens nysparande rimligtvis för en stor del av portföljens värde eftersom man inte hunnit bygga upp någon större portfölj än. Då finns det ingen poäng att ha en kassa eftersom man relativt sett ändå nettoköper mycket och dessutom har tiden på sin sida att långsiktigt få ränta på ränta. Är man istället pensionär med en stor portfölj och låga inkomster kanske det är vettigt att ha en kassa för att ha en buffert att leva på om t.ex. utdelningarna från portföljen sänks, men även för att kunna köpa vid större nedgångar för att kunna ta del av efterföljande uppgångar. Här har man ju dels inget nettosparande, dels är tiden inte ens vän. Samtidigt så är det ju inte lika katastrofalt att behöva sälja av delar av portföljen vid större nedgångar även om man skulle vara fullinvesterad och behöva likvida medel eftersom man inte behöver dö med en stor portfölj.

En tredje aspekt är den tid man har att faktiskt analysera bolag. Rimligen bör det i den bulligaste av bullmarknader fortfarande finnas bättre alternativ än cash om man bara lägger manken till och gräver bland alla tusentals aktier som finns till försäljning. Men har man begränsad tid så minskar sannolikheten att hitta nålar i en höstack i en riktig bullmarknad och då kanske det är vettigare att spara ihop likviditet i väntan på att mer uppenbara köp dyker upp.

Psykologiska aspekter

Ett intressant fenomen jag observerat hos mig själv är att själva existensen av en kassa leder till att jag accepterar mindre margin of safety och därmed på sikt förmodligen gör sämre investeringar. I början av 2016 hade jag en kassa motsvarande 30% av portföljen efter att ha varit högst passiv under 2015 pga högt värderad börs och brist på tid. Under nedgången i första halvan av 2016 kickade mitt intresse igång igen och jag kom igång med en rejäl köpräd. Efter att jag köpt de uppenbara bolagen jag haft på bevakningslistan och som kommit ner i pris till nivåer jag tyckte var ok så började jag leta nya innehav. Och när jag väl var igång var det svårt att hålla tillbaka när man hittat ett nytt bolag, även om jag kanske gärna hade sett ett lägre pris. Nu när kassan är så gott som förbrukad är jag mycket noggrannare i att kräva en rejäl margin of safety eftersom likviditet plötsligt blir en bristvara. Att antingen behöva spara ihop till ett nytt köp eller sälja av befintliga innehav gör att man måste ha en större conviction och välja just den investering man tror ger bäst avkastning, vilket jag tror kan vara en positiv aspekt av att inte ha en kassa.

Hur gör andra?

Här finns tyvärr inget ensidigt svar. Å ena sidan har vi sådana som Seth Klarman som inte tvekar att ha en gigantisk kassa om han inte hittar investeringar som uppfyller hans krav på Margin of Safety. Å andra sidan har vi sådana som Peter Lynch som alltid är fullinvesterade eftersom man inte vill stå utanför marknaden. Och mitt emellan finns alla möjliga, bl.a. hedgefonderna med diverse korta positioner och olika tillgångsslag.

Slutsatser

Efter att ha tänkt kring detta är jag nog mer som Lynch men svänger ofta åt Klarman-hållet. När börsen generellt är dyr är det ganska kört att hitta kvalitetsbolag på large cap till bra priser. När jag har mycket på jobbet och privat finns det inte många timmar över per månad till att analysera bolag och då är det lättast att bara bevaka de bolag man vill äga och spara kassa i väntan på vettiga priser. Men samtidigt vet jag att det finns bra köp därute, så när jag väl får tillräckligt med tid så börjar jag leta mig ut bland mindre bolag och kanske till och med acceptera en lägre margin of safety och högre risk i utbyte mot potentiellt högre avkastning.

Och just där blir det ironiskt nog ganska bra att inte ha en kassa så att man verkligen tvingas att göra aktiva val i brist på likviditet. Så slutsatsen jag kan dra för egen del är nog att:

  1. Kombinationen Kassa + Mycket tid att analysera bolag = Risk för sämre investeringar och lägre avkastning. 
  2. Kombinationen Kassa + Brist på tid = Jag kommer bara handla uppenbara fynd vid större nedgångar. 
  3. Kombinationen Brist på kassa + Brist på tid = Jag kommer inte köpa något nytt men portföljen får vara ifred och växa på. 
  4. Kombinationen Brist på Kassa + Mycket tid = Jag letar aktivt efter bra bolag och köper bara de bästa casen. 
Frågan är vilken kombination som är bäst? Det beror ju på min skicklighet som investerare eftersom det handlar om aktivitet vs. passivitet. Tiden får utvisa om jag fått bäst avkastning i perioder av aktivitet eller passivitet.

22 kommentarer:

  1. Även jag funderar mycket på detta och vill helst vara dullinvesterad men rädslan att missa att ha kassa när en stor nedgång kommer är så pass stor att jag inte vågat slänga in kassan än. Har även funderat i banor att som jag som tänkt nalla av utdelningarna om kanske 10 år, borde det inte vara bäst att strunta i kurserna och köra in allt och månadsspara allt tills det närmar sig dagen då jag behöver utdelningen? Tiden är ju trots allt oerhört viktigt.

    Inköpspris är dock oerhört viktigt för totalavkastnigen så därav har jag svårt att bestämma mig! Any thoughts?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt, finns inget rätt eller fel förrän man har facit i hand :) Så länge man hittar investeringar som möter ens kriterier och avkastningskrav så känns det för min del fel att spara kassa för att hoppas på något ännu bättre i form av större nedgång.

      Radera
  2. Om man ser sig själv som en industrialist som äger andelar i företag så finns det ju även en ansvarsaspekt. Att man hela tiden bör hålla en kassa som är stor nog så att man kan stötta sina bolag om dom skulle behöva hjälp. (Ha möjlighet att täckna sin andel av eventuella nyemissioner).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo det är såklart en aspekt, men det blir mest akademiskt om man inte faktiskt är en storägare som behövs. Dock kan det ju vara så att man vill undvika att bli utspädd även som småägare och därför vilja ha kassa. Men generellt brukar ju nyemissioner i välskötta bolag vara få och ganska små i relation till totalen, dvs man borde kunna teckna sin andel med ganska små medel om det inte är ett väldigt stort innehav.

      Radera
    2. Jo, viktigt stötta sina bolag man tror på med några fjuttiga tusingar

      Radera
  3. Istället för att ha massa kassa använder jag mig av bolag som Castellum/Investor.
    Hittar jag istället ett intressant case så kan jag snabbt sälja av några "tråkiga" Castellum mot mer risk.
    Sen får man ju lön varje månad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonathan att äga Castellum och Investor är mycket klokt och riskminimerande. Men får vi en urblåsning a la' finanskrisen 2008/09 kommer dessa bolags kurser att gå ner ca 30 - 50%. I stora börsnedgångar går allt ner. Allt. Min stora trygga bolag var ner mellan 35 - 60% i finanskrisen (hade alla mina och min frus besparingar i aktier). T o m stabila SHB gick ner till 90 kronor (jag hade inga pengar att öka med) men jag dubblade mitt innehav i Industrivärden till ca 45 kr/aktie (deras skuldsättning oroade då marknaden - och mig...). Sedan dess har jag alltid viss kassa mellan 7/8% upp till 20%. Nu mer åt det senare hållet. Tack för ett bra inlägg Finanstankar!

      Radera
    2. Japp. Det man borde göra när allt ser för dyrt ut är istället att mentalt förberedde sig på hur det kommer kännas att köpa Industrivärden för 45 kr. Det krävs en hel del mod att trycka på köpknappen vid de tillfällena. Väldigt lätt att sitta och drömma om tider när bolag X kostade Z. Vad folk glömmer är dock att kvalitetsbolag handlas inte till låga fantasipriser utan anledning till oro.

      Radera
    3. Ja även jag använder H&M lite som en kassa men som Riskminimeraren skriver så vill man nog inte behöva sälja av vid en större nedgång. Dock kan det vara bra alternativ till kassa vid lite trevligare börsklimat.

      Radera
  4. Kassa blir väl helt naturligt om man månadssparar och inte köper tvångsmässigt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Men man måste ju någon gång bestämma sig för att köpa och då använder man ju kassan.

      Radera
  5. Intressanta tankar. Har själv funderat (alltför) mycket kring det här eftersom jag sedan mitt investeringsintresse kickade igång på allvar har haft betydande likvida medel i förhållande till min regelbundna inkomst och mina (o)kunskaper på investeringsområdet. Detta ledde i mitt fall länge till total passivitet tills jag insåg att man trots allt inte kan lära sig simma utan att någon gång hoppa i vattnet. Nu finns det ju som bekant inget svar på den klassiska kommentatorsfältsfrågan "vad hade du gjort om du haft klumpsumma x?" (eftersom det beror på så mycket annat än pengar och aktiekurser). Vad jag dock är nyfiken på är hur ni som har erfarenhet av att hålla 20-35% i kassa praktiskt gör när ni byter strategi och skruvar ner kassan. Har ni på förhand bestämt er för kurser/indexnivåer/tidpunkter då ni går tillbaka in? Och går ni då i sådana fall in successivt eller tar ni rejäl position direkt? Om ni har provat olika strategier - vilken har fungerat bäst och varför?
    /DR

    SvaraRadera
  6. På tal om marknadstajming förresten. Läste precis i boken om Mats Qviberg att han brukade säga "när det är läge att köpa SKF och Electrolux ska man sälja sin aktieportfölj, för då är det slutet på börsuppgången." Den som lever får se :)
    /DR

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste någonstans att när man kan handla Hufvudstaden till 4% direktavkastning så är det dags att rekommendera aktier till Mormor.

      Radera
    2. Ligger nog en hel del i det :)

      Själv har jag en bevakningslista och priser som jag vill köpa på och har använt kassan när priserna kommit ned till mina nivåer. Jag har lärt mig att ta en ordentligt position direkt för har åkt på minor som Nibe där jag fegköpte och hoppades på ännu billigare pris och vips så hade aktien stigit 100% på kort tid och det var bara att glömma fler köp. Dock tar jag inte en "full" position direkt utan kan köpa mer om priset går ner ytterligare 10% eller så. Det har funkat väldigt bra men det mesta funkar bra i en uppåtgående börs och det hade kunnat funkat dåligt om priserna aldrig kommit ned till mina nivåer. Dvs svårt att säga att det är "rätt".

      Radera
  7. Jag har mitt eviga problem med detta också.

    Jag har en tendens att vilja ha en kassa men ofta slutar det så här.

    Aktie A 100 kr fullinvesterad
    Aktie A 110 kr fullinvesterad
    Aktie A 120 kr Ska jag köpa mer eller bygga likvid, jag bygger lite likvid
    Aktie A 130 kr Likvid byggs på
    Aktie A 140 kr likvid byggs på
    Aktie A 150 kr likvid byggs på
    Aktie A 135 kr, nä nu är det köpläge vilket ras!

    Problemet är att hade jag köpt direkt så hade det varit bättre. Jag klarar sällan av att vänta tillräckligt länge i dippar och köper ofta dyrare till slut än jag hade gjort om jag köpte löpande.

    Det blir oerhört mycket mer att hålla reda på om man sitter och väntar på dippar och bygger likvid.

    SvaraRadera
  8. Problemet med att ha en stor kassa för köp vid sämre tider är att priser alltid är relativa. Det kan alltid bli billigare och det är svårt om inte omöjligt att pricka botten. Har varit där själv och sitter gärna och väntar ut marknaden... "imorgon kanske det blir ännu billigare". Köper man för tidigt så beklagar man sig för hur dum man var som inte hade is i magen.

    Jag tror det viktigaste är att man har sin s k bevakningslista med de priser som man själv är villig att acceptera för olika företag. På det sättet behöver man inte sitta och bita på naglarna för att man missat tåget. Den största utmaningen som investerare är att ha tålamod och invänta rätt köptillfälle. Alternativt leta efter nya företag men det tar som du säger mycket tid.

    SvaraRadera
  9. Bra skrivet (som vanligt) och tankar som tenderar att komma fram när portföljen är på ATH. Om det fortsätter så här lär det bli mycket kassabyggande framöver.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja på min bevakningslistan är priserna högst röda (vilket de är kodade att vara när de är långt utanför margin of safety). Men jag tycker mig ändå hitta lite guldkorn här och var utanför de uppenbara kvalitetsbolagen, tiden får utvisa om jag borde sparat kassa istället :)

      Radera
  10. Tack för bra blog och läsvärda kommentarer. Är det någon som har tittat något på railcare?
    / Jacob.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.