fredag 3 januari 2014

Att mäta och jämföra resultat

En liten debatt uppstod i kommentarsfältet till förra inlägget om att man bör mäta sin framgång som investerare och om man inte slår index på ett antal år så kan man lika gärna köpa indexfonder. Jag är beredd att hålla med, men samtidigt tycker jag att det finns många aspekter att överväga.

1. Vad är en rimlig tidsperiod att mäta? 

Traditionellt mäter man kalenderår och jämför med index. Dock kan nog alla värdeinvesterare hålla med om att ett år är en för kort tid för att kunna säga bu eller bä. Många tycker kanske att fem år är mer rimligt - det är trots allt oftast tillräckligt lång tid för att en värdeinvestering ska löna sig. Ta t.ex. H&M som stod still i 3 år för att sedan på några veckor ge flera års avkastning på en gång. Så låt oss säga att vi väljer 5 års rullande avkastning som en rimlig tidsperiod.

2. Vad ska man jämföra mot? 

De flesta föreslår ett index eftersom en indexfond är ett billigt och automatiskt sätt att investera. Men just valet av index är problematiskt. Jag är inte en fondförvaltare som bvehöver övertyga kunder att investera i min fond istället för en indexfond, utan jag måste ju jämföra med vad jag skulle placera pengarna i om jag inte höll på och investerade i enskilda bolag. Själv skulle jag inte investera allt i t.ex. Avanza Zero, utan jag skulle förmodligen köpa en kombination av svenska, europeiska och amerikanska indexfonder och en penningmarknadsfond där fördelningen beror på t.ex. Schillers P/E. Men att konstruera ett sådant jämförelseindex åt sig själv känns lite krystat och jag tror inte många läsare av denna blogg skulle hålla med om min metodologi, vilket för mig till nästa punkt.

3. Alla jämför alltid allt mot något. 

Jag tog upp detta med "System 1" i ett tidigare inlägg. Våra hjärnor är skapta för att jämföra utan att vi ens själva vet om det, och detta kan skapa problem. Även om jag konstruerade ett index att jämföra min egen avkastning mot, så skulle läsarna av denna blogg jämföra mot sin egen avkastning eller mot ett visst index. Men som jag påpekat gång på gång så kan man inte jämföra avkastning utan att ta hänsyn till risk, portföljsammansättning, tidshorisont, mål med sparandet m.m. Om jag var en bonde med målet att bli självförsörjande så skulle jag mäta min framgång i hur mycket spannmål och kött och ägg mina tillgångar producerar varje år och hur stor min familj är och vad risken är för dåliga skördar m.m. Jag skulle inte mäta marknadsvärdet på min gård mot grannens som bara producerar raps. På samma sätt kan inte en investerare som har som mål att leva på utdelningar mäta sin portfölj mot någon som struntar i utdelningar. På samma vis kan inte en investerare som snart ska gå i pension och måste skydda portföljen mot nedgångar mäta sin portfölj mot någon med 40 års tidshorisont som precis börjat spara och har råd att förlora allt och börja om igen. Alla har vi olika mål med vårt sparande och trots att jag försöker förklara vad mina mål och min filosofi är, så är det ofrånkomligt att läsare skulle jämföra min avkastning med sina egna portföljer och något index.

Så vad blev det för resultat då?

Med detta sagt tänker jag ändå säga att min portfölj avkastat ungefär som OMXSPI-index 2013 och 2012, väsentligt över index 2011 där portföljen ökade i värde när index sjönk, under index 2010 där jag var positionerad väldigt defensivt medan börsen rusade, en bit över index 2009. 2008 och bakåt har jag inte mätt för att innehaven var väldigt utspridda på olika depåer och jag satt med en hel del cash. Jag skriver ungefär för att jag har flera depåer och använder Lundaluppens förenklade modell för att mäta avkastningen, som inte fångar in timingen av nysparande under året och därmed underestimerar avkastningen.

Även om jag lyckats slå index under de senaste 5 åren vill jag inte dra för stora slutsatser av det. Jag mäter min framgång genom att se om jag får rätt i mina ursprungliga teser. Jag skriver alltid ner varför jag investerar i ett bolag och hur jag tror att bolagets vinst ska växa och hur värderingen så småningom bör vara. Tar vi t.ex. H&M så fick jag fel på hur vinsten skulle utveckla sig (gick sämre än jag trodde) och även fel i vad värderingen borde vara (blev mycket högre än jag räknat med). Jag fick dock rätt i att H&M inte skulle sänka sina utdelningar och inte skulle få några problem att fortsätta leverera bra vinster och öppna nya butiker i oförändrad takt trots sämre tider. Men trots mina fel avseende H&Ms vinstutvecling och värdering avkastade aktien bättre än index. Gjorde jag då rätt eller fel som investerade? Jag hade ju egentligen fel om fundamenta och avkastningen räddades bara av Mr Markets eufori. Hade denna dröjt någon månad hade min avkastning för detta år legat betydligt sämre än index. Samtidigt kanske det visar sig att jag hade rätt om fundamenta om vi väntar något år till. Alla H&Ms nya butiker bidrar ju till ökad försäljning och det kan ju komma bättre tider och bättre marginaler och en rejäl ökning av vinsten så att snittökningen ändå till slut blir som jag från början räknade med? Man har med andra ord ännu inte riktigt facit i hand, men det gäller fortfarande att försöka dra lärdomar och bli en bättre investerare.

Som vanligt tycker jag Buffetts årliga brev till aktieägarna är ett väldigt bra exempel på hur man ska utvärdera sig själv. Visst står avkastningen där svart på vitt och Buffett uttrycker ödmjukt antingen sitt nöje eller ber om ursäkt beroende på om avkastningen slagit index eller inte. Men detta känns mest som en formalitet. Den verkliga utvärderingen kommer i diskussionen om hur bolagen går, hur kassaflödena ser ut, om priset som betalades var rimligt, hur mycket som behöver återinvesteras m.m. Buffett inte bara pratar om att behandla sina investeringar som om man var ägare till hela bolaget - han tänker så och handlar därefter. Jag låtsas inte vara Buffett, men jag anser t.ex. att min investering i Apple är extremt lyckad trots att aktien underpresterat index i år. Bolaget går ruskigt bra, man har börjat dela ut pengar och återköpa aktier sedan jag började köpa aktien och vinsten per aktie är idag mycket högre än 2011. Man har i år signat deals med DoCoMo och China Mobile och släppt nya produkter som mottagits mycket väl av kunderna. Och jag betalade ett väldigt bra pris för bolaget. Men om jag varit fondförvaltare hade jag blivit idiotförklarad som inte förutsåg hur "dåligt" Apple skulle gå 2013..

Detta blev ännu ett inlägg med lösa tankar snarare än någon slutsats om hur man ska mäta sina framgångar som investerare. Jag får helt enkelt konstatera att vi är alla olika och förmånen av att vara amatör och investera sina egna pengar och driva sin egen blogg är att man får göra precis som man vill :)

21 kommentarer:

  1. Det jag har kommit fram till som det enda vettiga för mig är att typ som Buffett, försöka se till den OE mina bolag har jobbat ihop till mig under året. Därtill har jag en personlig anpassning av andelen utanför börsen som är beroende av min återstående tid till pension. Jag vill alltid att jag ska en möjlighet att aldrig jobba en timme till utan att behöva sälja av tillgångar som kanske fallit kraftigt i pris.
    kalle56

    SvaraRadera
  2. Vad som är en rimlig tidsperiod att jämföra beror framförallt på antalet innehav. Om man har 100+ så uppskattar jag att man kan se ungefär hur bra man är på 10 år. Om man har 5-10 innehav så behöver man upp i betydligt längre tidsperioder för att minska variansens påverkan, minst 100 år.

    Om fem år hade varit tillräckligt så hade man kunnat ta en grupp apor som kastade pil för att välja bolag och alla hade fått liknande resultat. Men om de bara har 5-10 innehav var så kommer resultaten så mycket olika ut efter 5 år.

    Det som gör det hela mer krångligt är att själva måttstocken, index påverkas så mycket av varians/oförutsägbara händelser.

    Det är svårt att mäta sina (tur- och riskjusterade) resultat när man bara har en livstid. Det är en av anledningarna till att jag håller på att förändra min portfölj från enskilda bolag mot index/investmentbolag.

    SvaraRadera
  3. Jag och min tvillingbror brukar jämföra våra prestationer.
    Jag presterade - 265% mot mitt jämförelseindex, efterson det naturliga för mig om jag inte ägde mina aktier vore att ha en indexfond i Venezuela. Min bror presterade + 17% mot sitt jämförelseindex som helt naturligt är en indexfond i Thailand där han bor. Men vi äger exakt samma portfölj.
    Vilket slöseri med tid att k-kmäta efter ett index som inte överstämmer med personens innehav.
    Kalle56

    SvaraRadera
  4. Jag tycker Buffett/Munger har ett antal kloka tankar i sina val. De har valt en måttstock och håller sig till den. De har valt en måttstock som är ett rimligt och tillgängligt alternativ för deras aktieägare.

    För mig är SIXRX därmed ett väldigt rimligt val. Sedan bör man (tycker jag) även slå den säkra räntan över tid, relativ avkastning kan man bli väldigt mager på.

    Att konstruera index som avspeglar portföljen tycker jag är en farlig väg att gå. Det kan man fila på ända tills man väljer sin egen portfölj som index. Då håller man sig inte ansvarig för sina handlingar.

    SvaraRadera
  5. Glömde säga det: den enda rimliga slutsatsen efter att ha slagit index i fem år som du gjort är att det är värt att fortsätta.

    Att klappa sig på ryggen eller börja intala sig att man funnit en säker väg till överavkastning har man ingen glädje av.

    SvaraRadera
  6. Luppen
    Nej jag tror inte det är deras måttstock!
    Dom jämför sig med den men deras måtstock är som Finanstankar skriver " Den verkliga utvärderingen kommer i diskussionen om hur bolagen går, hur kassaflödena ser ut, om priset som betalades var rimligt, hur mycket som behöver återinvesteras m.m." Där är Buffetts måttstock.
    Kalle56

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker de är glasklara under punkt 9 i deras Owner Manual. Det du beskriver är deras modus operandi.

      Radera
    2. Det Buffett vill är att mäta utvecklingen av värde inte pris.
      kalle56

      Radera
  7. Jag skulle vilja mäta min avkastning mot ett index snarare än min portföljs värde.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag menar att för mig är det det jag förhoppningsvis kommer leva på i framtiden och inte på hur mycket mrmarket värderar min portfölj

      Radera
  8. Just att man inte behöver bevisa något för någon och att man inte behöver leva efter några som helst principer eller regler är ju den stora styrkan som privatinvesterare jämfört med fondförvaltare!

    Det enklaste är att precis som indexfonder bara jämföra sig med sig själv så man slipper bli missnöjd men att slå den säkra räntan och sikta mot något högre mål tror jag också är rimligt att kräva. Sedan ska man inte krysta fram jämförelseindex som du säger.

    Söker man X % direktavkastning på en portfölj värd Y kronor behöver man inte jämföra sig mot något annat. Vill man att portföljens värde enligt egen definition ska utvecklas på ett visst vis kan man mäta sig mot det också. Frågan som jag själv söker svar på är om det är meningsfullt att fortsätta eller inte justerat för hur roligt det är att fortsätta.

    På lång sikt (mer än fem år) tycker jag inte det är särskilt kontroversiellt att mäta värdets utveckling med prisets utveckling. Pris och värde följer varandra över lång tid och har det inte gått åt skogen efter 5-10 år kan man med gott samvete fortsätta oavsett om det beror på tur eller skicklighet (även om jag inte tror på tur... misstag och lättja brukar straffa sig). Direktavkastningens utveckling hänger säkert också med på sikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det är tråkigt när alla amatörproffs hela tiden pratar om hur man ska satsa på säkra kort, undvika chansningar och man ska överanalysera hela tiden. Jag kan se en spänning i att gå in i ett bolag på aktietorget med väldigt stor chans-risk. Jag menar, ta aktiestinsen t.ex., helgo gubbe, men det tog väl några år innan han hade ett värde på en miljon i portföljen. Inget ont i den investeringsfilosofin, den har jag full respekt för, men alla tänker inte likdant. Själv har jag gärna några andelar i portföljen med större risk, och större chans till lycka, eller misslycka. Men den som aldrig vågar chansa kan heller aldrig vinna något.

      Radera
  9. Hur ser portföljen ut inför 2014? Funderar på att vikta över lite APPL till MCD...

    SvaraRadera
  10. Jag jämför min portfölj med vilka säkra investeringar jag skulle kunna göra istället. Tex bankkonto och amortering. Ifall jag inte slår dem så är det kanske bäst att lägga ner.

    Om jag blir slagen av index eller inte kvittar för mig personligen fullständigt. Att tjonga in i indexfonder av den anledningen känns mycket märkligt. Bara för att indexfonderna slagit min portfölj historiskt behöver inte det vara fallet i framtiden. Indexfonder har dessutom en helt annan karaktär än tex en portfölj med utdelningar.

    Däremot skadar det ju inte att jämföra med index för sitt egets egos skull. :)

    Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller helt med! Så länge man ser till alternativen och investeringarna går bättre så är det helt tillfredsställande. Har man som jag huslån som idag betalas till 2,6% ränta anser jag att allt som ger bättre utdelning än 2,6%+lite inflation är bättre än att amortera lån för alla pengar.

      Radera
  11. Bra inlägg. Jag är också tveksam till att jämföra min portfölj med index just för att det inte är ett alternativ för mig att sitta med 100% i aktieindex. Vidare skulle jag sannolikt spara mindre om jag gick över till indexsparande.

    SvaraRadera
  12. Jätte intressant blogg!!

    Läs och sprid gärna min blogg,
    den handlar också om ekonomi! Kram

    http://beatricelindgren.blogg.se

    SvaraRadera
  13. Intressant blogg, och et bra inlägg!:)

    SvaraRadera
  14. vad tror du om att köpa mer swedol nu när de sjunkit till en del och mycket annat är dyrt? eller har din syn på bolaget ändrats?

    SvaraRadera
  15. Varför jämföra med OMXSPI? Din performance blir ju lite dopad då OMXSPI inte inkluderar utdelningar.

    SvaraRadera